Filosofiska Notiser 3 Nr 2 Augusti 2016

FILOSOFISKA NOTISER

Aktuellt nummer

Filosofiska Notiser Årgång 3, Nr 2, Augusti 2016
Hela numret som PDF

Ralph W. Clark
Moral Value Property Projectivism

Abstract
I describe and then raise objections to what may be referred to as the Hume/Blackburn account of a projectivist view of the nature of moral values. One of the objections is that a category mistake is present in the claim that attitudes or feelings can be projected onto the world as a factor in the constitution of value properties. In order to avoid this and other objections, "moral value property projectivism" involves the projection of properties rather than attitudes or feelings. These properties are located in individual states of human consciousness. I focus on two such properties, which I designate goodness and badness, and which I argue are most immediately projected in such fashion as to give rise to general value properties. The constitution of moral value properties requires additional steps. The view I defend is a version of naturalism and moral realism.

Ladda ned PDF

Robert Callergård
Remarks on Thomas Reid's allegedly Newtonian Science of the Human Mind

Abstract
It is commonly assumed that Thomas Reid advocated a Newtonian approach to the study of mental phenomena. I argue to the contrary that there are few good philosophical reasons for such a characterization. Reid is highly critical of attempts to model the study of mind on the model of physics. Typical features of physical theory that Reid rejects for the study of mind are measurement of quantities, multi-layered axiomatic structure, and any analogy between mental and material phenomena. The only similarity there is between the study of material phenomena and mental phenomena is that both, according to Reid, are concerned with laws of nature. But quite unlike physics, in which laws serve as the backbone of theory (description, explanation), laws have an almost negligible part to play in Reid's treatment of mental phenomena. A main reason for this, I suggest, is that most operations of the mind typically involve exercise of active power, that is, we take part in them as agents, we engage in them.

Ladda ned PDF

Daniel Rönnedal
Den Gyllene Regeln och Substitutionsfunktioner

Abstrakt
Enligt den s.k. gyllene regeln bör vi behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Det här är en princip som kan uttryckas och tolkas på många olika sätt. "Allt ni vill att andra gör för er det skall ni också göra för dem" är en annan formulering. Denna sats antyder att regeln kan förstås på ett sådant sätt att den handlar om alla (typer av) handlingar. Men vad innebär det? I den här uppsatsen undersöker jag några olika preciseringar. Jag går igenom hur man kan förstå uttrycket "alla handlingar" med hjälp av substitutions-funktioner som ersätter handlingspredikat med välformade formler. Jag visar hur man med denna tolkning som utgångspunkt kan härleda en mängd normer som alla tycks följa ur den gyllene regeln. Enligt denna läsning är principen potentiellt mycket kraftfull och användbar. Tolkningen leder emellertid även till vissa tekniska problem som talar för att den är alltför stark. Jag visar därefter hur dessa problem kan lösas.

Ladda ned PDF

Daniel Rönnedal
Den Gyllene Regeln och Intra- och Interpersonella Viljekonflikter

Abstrakt
Enligt den s.k. gyllene regeln bör vi behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Denna historiskt mycket inflytelserika princip är fortfarande en av de mest spridda och allmänt accepterade normer som någonsin formulerats. Alla världsreligioner tycks innehålla någon variant av denna maxim och mängder av filosofer har också accepterat den i en eller annan form. Men regeln har också kritiserats och det tycks finnas många möjliga tolkningar som har problematiska konsekvenser. I den här uppsatsen diskuterar jag en mängd argument emot den gyllene regeln som alla i någon mening går ut på att principen tillsammans med vissa andra rimliga antaganden är inkonsistent. Därefter visar jag hur dessa argument kan besvaras och hur den gyllene regeln kan försvaras. I ljuset av vår diskussion tycks vi kunna dra följande slutsatser. (1) Det finns tolkningar av den gyllene regeln som har problematiska konsekvenser och som vi därför troligtvis bör undvika. (2) Inte alla tolkningar av denna princip drabbas av de argument som diskuteras i den här uppsatsen. (3) Då man försöker avgöra värdet hos denna norm bör man försöka fokusera på de bästa möjliga tolkningarna.

Ladda ned PDF

Daniel Rönnedal
Den Gyllene Regeln och Egoismen

Abstrakt
Enligt den gyllene regeln bör vi behandla andra så som vi själva vill bli behandlade. Det här är en mycket gammal moralisk princip som är känd sedan tusentals år och som i någon form tycks vara en del av alla världsreligioner. Många filosofer från olika kulturer, traditioner och historiska perioder har också accepterat denna princip. I den här uppsatsen argumenterar jag för att det i normala fall ligger i vårt eget intresse att följa den gyllene regeln, att det finns goda egoistiska skäl att leva i enlighet med denna norm. Mitt argument inkluderar två essentiella premisser: att andra tenderar att behandla oss så som vi behandlar dem, och att det ligger i vårt eget intresse att vi blir behandlade så som vi vill bli behandlade. Slutsatsen är att även om det inte alltid är fallet att andra behandlar oss så som vi behandlar dem och det inte alltid ligger i vårt eget långsiktiga intresse att vi blir behandlade så som vi vill bli behandlade, så är premisserna sanna i normala fall.